Vill vi ha en grön skatteväxling?

Skatteväxling innebär att man flyttar beskattning från ett område till ett annat. I grön skatteväxling lägger man skatt på miljöfarliga utsläpp, och/eller råvaror som malmer av olika slag och icke-förnyelsebar energi. Istället görs skattelättnader på till exempel arbete.

Diskussionen om skatteväxling har uppkommit då man vill minska negativa verksamheter som miljöförstöring, men främja positiva, som sysselsättning, något man inte anser görs med den skattebelastning som finns idag.

Naturligtvis uppkommer olika samhälleliga kostnader, det vill säga störningar, i samband med skatteväxlingen, samtidigt som andra samhälleliga kostnader tas bort. Detta kommer att belysas genom några exempel nedan.

En av de största effekterna av skatteväxlingen är att statsbudgeten, även om skatter läggs på både energi och råvaror, förutom utsläpp, blir beroende av något man egentligen inte vill få in några inkomster från. Däremot minskar statens utgifter för upprensning av naturen. Det har i samband med detta förts diskussioner om att statens utgifter skulle minska om skatten på arbete sänktes, vid en skatteväxling.

I och med det skulle fler företag slå sig ner i landet och därmed öka sysselsättningen. Men för att företagsklimatet ska kunna förbättras så mycket, måste skatten på arbete, till exempel genom en sänkning av arbetsgivaravgiften, sänkas enormt. För att få in motsvarande del i inkomster från miljöskatter, måste de höjas så mycket att egentligen inga företag skulle kunna producera något. Med andra ord motsvarar en liten sänkning av arbetsgivaravgiften en gigantisk höjning av miljöskatterna.

Något man bör tänka på när man sänker skatten på arbete genom att sänka arbetsgivaravgiften är att det inte bara innebär minskade avgifter för företaget, utan också minskade löner för arbetstagarna. I arbetsgivaravgiften ligger bland annat försäkringar som föräldraförsäkringen och sjukförsäkringen, och pension. Genom detta straffar man alltså även vanliga arbetare med skatteväxlingen, inte bara de miljöfarliga företagen som man egentligen vill åt.

Då man väljer att beskatta icke-förnyelsebar energi kan vissa mycket energikrävande företag få problem och konkurreras ut. De kompenseras inte så mycket av minskade arbetsgivaravgifter, även om detta skulle visa sig betyda mer än man tidigare trott, och kan oftast heller inte göra en motsvarande växling inom företaget, det vill säga ersätta energin med arbetskraft. Att genomföra skatteväxlingen successivt, dels för att företagen ska hinna anpassa sig, dels för att de förnyelsebara energikällorna ska hinna utvecklas och kunna bli ett seriöst alternativ, vore därför att föredra.

Vid beskattning av energi och råvaror, kan vissa företag försöka smita undan, genom att importera från utlandet. Då blir staten utan inkomster och de förväntade positiva effekterna på miljön uteblir. Utlandet påverkar också genom att företagens varor blir dyrare än de från andra länder. Landets företag får svårt att sälja sina produkter både inom och utanför det egna landet och konkurreras ut. Ett genomförande av skatteväxling, skulle med anledning av detta vara bättre att genomföra internationellt.

Solidariteten med U-länderna bör även den i viss mån betänkas. Slutar företagen att köpa råvaror från utvecklingsländerna, på grund av att skatt har lagts på, får de inga inkomster. I dagens läge har de heller ingen möjlighet att utveckla en egen industri för att använda sina råvaror, varken ekonomiskt eller kunskapsmässigt.

Sammanfattning

Sett ur miljöns synvinkel, innebär skatteväxling enbart positiva saker, till exempel minskade utsläpp och större efterfrågan på förnyelsebara energikällor, som tagits upp här. Den klassiska skatteväxlingen innebär dock en negativ inverkan på statens inkomster och försämringar av arbetarnas försäkringar, samtidigt som den antagligen inte heller skulle öka sysselsättningen. Ska skatteväxling ändå genomföras bör det helst ske successivt och genom internationell samverkan.

En skatteväxling har egentligen redan genomförts i Sverige. Då höjde man skatter som till exempel dieselskatten, för att istället ge högre ersättning till företagen för vidareutbildning av personal.

Källor:
"Skatteväxling", P. Kågesson, Miljö och ekonomi i samspel, 1993
"Förutsättningar för en ökad miljörelatering av skattesystemet", direktiv 1994:11, Finansdepartementet

Helena Jauhianen, QV:s bio- och genetikreporter

____________________________________________________
Allt material på denna sida är © Copyright 1999 Qvo Vadis.
Qvo Vadis är optimerat för 1024x768 punkters upplösning.