Egil bor i kollektiv

Har du någon gång funderat på att bo i kollektiv? Egil Karlow inte bara tänkte utan var med och startade "Kamratatkollektivet Ndugu". Jeanette Reinbrand har träffat honom.

Egil Karlow bor i ett kollektiv i förorten Rinkeby utanför Stockholm. Egil har aldrig bott på något annat sätt än med andra människor. Första tiden efter Egil flyttade hemifrån gick han på en folkhögskola, där varje kurs bodde i var sitt kollektiv. Efter folkhögskolan ville några av eleverna på Egils kurs fortsätta med boendeformen kollektiv, och hittade en lägenhet i Rinkeby för att förverkliga detta.

Egils kollektiv heter "Kamratatkollektivet Ndugu". Ndugu är swahili och betyder kamrat. Namnet har sin grund i den Tanzaniakurs som Egil gick på folkhögskolan. Kollektivet har funnits i tre år. Under årens lopp har kollektivet bytt boende, varav de flesta haft anknytning till folkhögskolan. Anledningen till varför folk har flyttat från kollektivet är oftast att man har börjat plugga på annan ort. För närvarande bor fyra personer i kollektivet. Egil själv har varit med från starten.

Egil bor i kollektiv på grund av att han trivs med att ha människor omkring sig. Egil har aldrig bott själv, så han vet inte riktigt hur det skulle vara, men han föreställer sig att det skulle vara tyst och ensamt. Samtidigt är det inte så att Egil känner att han hela tiden vill sitta och prata med de andra i kollektivet, utan det är mest vetskapen om att det finns folk i närheten som är betydelsefull. Egil har inga direkta ideologiska skäl till varför han har valt att bo i kollektiv. Han tror att ideologin var viktigare för honom när han bodde på folkhögskolan, eftersom det där handlade mer om att förverkliga en idé. Där var man 20 personer som tillsammans skulle planera allt från studier till resor och inköp av mat.

En fördel med att bo i kollektiv tycker Egil är att man kan bo mycket större om man har några att dela hyran med, än om man skulle betala allt själv. Den största fördelen är dock att man nästan hela tiden har människor omkring sig. På samma gång är den största nackdelen att man aldrig får vara ensam, utan att man hela tiden måste anpassa sig efter andra. Egil tror att man kan lära sig att vara ifred fastän man har andra omkring sig, och att det handlar om att kunna koppla bort de örviga i kollektivet och inte känna att man måste vara trevlig hela tiden.

Från början hade kollektivet Ndugu inga direkta regler om hur man skulle sköta städning och ekonomi, utan man litade på att alla skulle bidra med sin del till hushållsarbetet. Med tiden har man dock funnit det lämpligt att utforma vissa regler, med bakgrund mot att de flesta problem handlar om just dessa två ämnen. Ekonomin har kollektivet löst genom att man en gemensam kassa dit alla bidrar med 700 kr i månaden. Pengarna ska gå till mat, hygienprodukter och inredning. Städningen har man löst genom att ha ett roterande städschema och möten där man diskuterar de problem som uppkommer. I kollektivet har de utvecklat ett system där man får böta 100 kr till den gemensamma kassan för varje dag som man inte städar. Egil tror att dessa problem mestadels beror på vilka personer som bor i kollektivet i och med att olika individer kan ha väldigt olika vanor om hur hushåll ska skötas.

Egil vet inte riktigt hur han vill bo i framtiden. Fastän det kanske vore kul att testa, vet han inte om han vill bo ensam någon gång. Han funderar dock på att skaffa sig en stuga i skogen uppåt Hälsinglandstrakten, för att kunna ha som komplement. Allt han vet är att han trivs med att bo i kollektiv.