Välkommen till Jessewäbb

Såsom stolt socialdemokrat och medlem i Socialdemokratiska Arbetarepartiet vill jag härmed ta ställning ideologiskt och etiskt till vissa fenomen och tecken i tiden. Håll till godo, här kommer mitt eget lilla 'manifest'.

Som reformist tar jag avstånd från de av våld präglade regimerna i forna öststaterna. Den stora skillnaden mellan en kommunist och en socialist, som jag hävdar mig vara, är kommunisternas förakt för oliktänkande och därmed folkstyre. Det är skrämmande hur det i många länder förekom utrensningar av de som inte ansågs tycka eller vara rätt. Viktigt är dock att skilja på vad dessa regimer har kallat kommunism och vad kommunismen "föreskriver". Visst, stalinism och andra efterkommunistiska ideologier är otäcka, men man bör komma ihåg att även socialdemokratin har sina rötter i marxismen. Humanism är också en del av socialismen och detta trots en del smutsiga rester från förr inom socialdemokratin. Smutsiga rester som det inte finns en enda anledning till att förneka eller förklara. Oförlåtliga är vad de är. Det jag närmast tänker på är tvångssteriliseringarna som genomfördes från 20-talet och framåt.

Nyliberaler är tokiga idioter som inte tänker på konsekvenserna av deras egoistiska tänkande. Låt humanismen styra ditt val, inte egoismen. Jag prenumerar på propagandaskriften Dagens Nyheter, där ledarsidorna sprider sina nyliberala idéer vidare. De måste ta sig själva i kragen. Lite då och då anklagar de Marx för att ha inspirerat kommunismens ledare att döda människor och blir indignerade att det fortfarande finns kommunister i etablerade partier (läs Vänsterpartiet). För det första så står det inget i Marx' skrifter om mord, för det andra undrar jag hur många offer kapitalismen skördar varje dag i fattigdom, svält, krig med mera med mera. Det är en hel del kan jag avslöja. Det är att hyckla att kalla Marx för mer mördare än kapitalismens ideologer som troligen står 'ansvariga' för lika många döda människor som Marx enligt DNs resonemang skulle göra. Att vänsterpartiet innehåller tokar som fortfarande vågar kalla sig för kommunister är på något sätt uppfriskande. Människor som i grund och botten är socialister vågar stå upp mot etablissemanget och vara lite kaxiga. Att de är orealistiska puckon är en annan sak.

Jag vänder mig också emot USAs tagna roll som världspolis, då de rycker ut när de själva tycker att det behövs. Lämpligtvis behövs det oftast lite flygbombningar i slutet av en presidentens mandatperiod eller då han har andra problem. (Se filmen 'Wag the Dog', rekommenderas starkt!) En fråga bara: Om de nu tycker att det är så j-a viktigt att alla människor har det bra, varför släpper de inte handelsembargot mot Cuba och varför stödde (stödjer) de facistiska regimer i bland annat Chile och Nicaragua. Den största anledningen till att Cuba inte funkar är att de inte får handla med huvuddelen av världens länder. Det är inte så lätt att leva på socker och cigarrer. Ge Cuba en chans att testa sina vingar. Castro har ju redan öppnat upp på reglerna... "Folkets opium", religionen, är åter tillåten. Påven var där för ett tag sedan. Dessutom har de nu utvecklat turismen för att få ihop lite pengar. Kommunisterna har gett upp sitt ideologiska krig i och med Sovjets fall. Även om jag inte skulle ha nåt emot lite demokratiska val på Cuba... Kan inte även USA ge upp och låta varje land sköta sig själva utan regelbundna bombningar av amerikanska stridsflyg eller bistånd till grymma regimer? Öppna ögonen för vad som sker inom USA istället, barn blir massmördare och lösningen blir att avrätta dem.

Tre stora socialdemokrater

   
Ernst WigforssTage Erlander och Olof Palme

Om jag skulle försöka se ett mål längre fram i tiden kommer jag ofta fram till samma sak. Ett samhälle utan profit. Det vill säga ett samhälle där inte pengavärdet styr, utan människovärdet. Givetvis ligger denna vision, kanske utopi, väldigt långt fram och på vägen dit måste man ha provisoriska utopier. Detta uttryck, myntat av Ernst Wigforss. Läs mitt specialarbete om Wigforss Uttrycket kan tolkas på olika sätt men jag väljer att tolka det som att man på vägen till något större skapar sina egna mål lite närmre verkligheten för dagen. När man sedan nått dit är man en bit närmare det långsiktiga målet. Varje resa börjar med ett steg. Jag hoppas på att fler människor skall upptäcka den vägen mot socialism, och ansluta sig till vår folkrörelse där vi tillsammans kan nå våra mål.

Om man nu skall återgå till lite hederlig pragmatism ska jag nu komma in på lite mer konkreta ting. Boende i den stolta huvudstaden Stockholm drabbas jag lite då och då av borgarnas illdåd, och då speciellt lusen Stella Fare. Denna människa som verkar ha vigt sitt liv att förstöra all rimlig kommunikation inom denna stad. Inget förnuft finns bakom hennes förslag. Förvisso en rak linje, rör inga träd, eller grönområden på något som helst villkor. Exempel på puckoåsikter hon har:

  • Inget campus vid lärarhögskolan. 'För då måste vi riva 100 träd.' (Som förvisso ersätts med 200 nya.)
  • Cykelbaneautostrador över alla stora (viktiga, trafikerade) gator i Stockholm för att stoppa biltrafiken.
  • Gör Norra Länken x antal 100 miljoner dyrare för att man inte får bygga en tunnel under nationalstadsparken.
  • Riv Sergels Torg (Plattan) och bygg något sorts konservativt småstadstorg i jugendstil. (Typ)
  • Laga inte Slussen. (För den tycker alla stockholmare om, inte Plattan)
  • Vara allmämt jävlig och populistisk och dra hem enkla politiska poäng när det passar.
  • Snacka mycket, men vara jävligt lite i Verkstan.

    APA

    Jag blev upprörd över ett reportage i ABC, det regionala nyhetsprogrammet för Stockholm, om flygplatsbyggande i Stockholm. Där framgick en klart faktum: Det behövs en flygplats på Södertörn för att Stockholm skall kunna klara av efterfrågan på flygtrafik hit. I reportaget intervjuades även två mossiga skogsmullar från en sorts intresseförening.

    Intresseföreningen hette: Aktionsgruppen mot flygplats på Södertörn Jag häpnar. Den hade lika gärna kunna hetat Skit i att Stockholm är en storstad och plantera grönskaer överallt! Det är dags att inse för alla att om vi vill att Stockholm inte skall isoleras från övriga Europa så är det dags att föra en seriös storstadspolitik.

    Betong, tillväxt, administration!!!

    Andra otäcka grejer som händer i Stockholm är den hänsynslösa utförsäljningen av bostäder och den lika hänsynslösa konkurrensutsättningen av allt.

    Etersom jag är ungdom är jag även medlem i SSU, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, får jag även en del insyn i hur sossarna funkar och framför allt hur SSU funkar. Mest inte. Funkar alltså. Enligt mig är det mesta skit. Dessvärre. Jag har säkert bara blivit bitter av att veta för mycket. Men de flesta nyheterna jag hör numera är faktiskt dåliga nyheter för organisationen. En organisation som både politiskt och internt håller på att braka samman. Jag tänkte inrikta mitt resonemang på SSU här eftersom det är om oss jag vet mest.

    Den ideologi som verkar styra SSU för tillfället är demokratisk centralism. Så mycket makt som möjligt skall hamna i händerna på ledningen och de centralt anställda ombudsmännen. Medlemmarna får mindre och mindre att säga till om. Som ett led i detta ingår utbldningen av en "SSU-armé". Det låter kanske lite drastiskt att säga så, men när man på de grundläggande medlemsutbildningarna tar bort fokus från ideologisk och historisk bildning och diskussion överför fokus till medlemsvärvning och a-lottsförsäljning, som gynnar SSU centralt, då börjar man fundera. När ledningen dessutom inte hanterar olika delar av SSU på samma sätt, då har en process som kan sluta i spittring påbörjats. Pengar ansamlas centralt och delas då och då godtyckligt ut till de delar av SSU som "förtjänar" dem. Vissa delar av SSU har inte pengar så det räcker till ordentlig verksamhet och medlemsvård medan andra delar har så det räcker och blir över och som hela tiden blir tilldelade mer av kakan. Istället för att rikta pengar efter behov riktar man dem efter huruvida de ansökandes politik överensstämmer med centrala SSUs politik. Vilket slutar med att de delar med en viss politik snabbt blir utan pengar och därmed utan rimlig chans att bedriva en lyckad verksamhet som gynnar hela SSU.

    Men jag är inte uppgiven, det finns massor av bra folk i SSU och vi kan tillsammans göra organisationen bättre! Punkbandet Köttgrottorna (Läs på musiksidorna) sjunger i sin låt Propaganda så här:

    'Om du vägrar att uttala ord som solidaritet eller rättvis fördelning. Lyssnar på reaktionära floskler, håller med eller inte säger emot. Då är du feg, eller lurad av all propaganda.'

    En något fördömande men ack så sann iaktagelse
    Idrott Politik Musik Citat Startsida